Väntar på att pyret ska bestämma sig för att komma

Jaha, så var man 6 dagar över tiden…jag skulle ju haft min bebis i söndags!!! Men, men om en vecka kommer jag ha en bebis för om de inte sätter igång mig inom denna tid kommer jag campa på förlossningen!

Så här har denna vecka varit:

På söndagen den 2/8 skulle bebis kommit…men inget. På måndagen var jag på skithumör och hatade alla som ringde och smsade för att kolla läget, ingenting trots färdknäpp. Det kändes som att jag satt på gotlandsfärjan på den tiden då den tog 5 timmar. Jag trodde att flera timmar gått och att jag snart var framme när jag inser att bara en timme gått och det är 4 kvar att utstå. Den totala tristessen och frustration som man känner då…

Så vad gör man…jo läser på forum om alla hemmakurer som finns för att sätta igång en förlossning:

På tisdagen dansade jag ”Shakira-dans” och tryckte i mig ett paket pepparkakor. På onsdagen åt jag en hel ananas…med brännande mun som resultat. På torsdagen gick slemproppen och hoppet stegrades igen…men inget hände. På fredagen var jag utanför lägenheten för första gången på en vecka. Fredrik fick lov att rasta mig på Gränby. Jag köpte hallonbladste och  hällde i mig två koppar, tvivlar på att det kommer ge något, men hoppas lite. Vattnade trädgården i hopp om att kånkandet på tung blomkanna skulle ge resultat…det började regna så som regndans funkade det tydligen. Har svårt ont i fogarna mellan benen och känner visst tryck mot ryggen och ilningar i svanskotan. Det gör ont när bebis rör sig, börjar bli mycket, mycket trångt, men det är ett tecken på att allt är bra så det står jag ut med. Har ställt in mig på onsdag då vi har tid på MVC, jag kommer campa på BB tills de sätter igång oss efter det…Tänk att saker aldrig flyter på smidigt för mig, det ska alltid vara något! Biter ihop och uthärdar!

Nu är det lördag och skruttet verkar fortfarande inte ha några planer på att komma snart…grrr!

Comments (2)

M.augusti 9th, 2009 at 17:32

Kul att du har en blogg!
Och du: Don´t worry! Be happy! Everything is all right, din kropp förbereder sig för fullt!
Tålamod är jobbigt men bra, det är ett sätt att hoppas!
Kram, M

Angelaugusti 9th, 2009 at 20:17

Hej gumman!

Förstår din frustration så väl, har varit där två gånger.. Men ut kommer den, på ett sätt eller annat. ;-)

Och klart en hemmafru ska ha en blogg. :-D

Kraaaaam

Leave a comment

Your comment