Firande i dagarna två…hej mitt vinterland!

Den 25 januari blev kosin Oliver 5 år! helgen efter åkte jag och lilla månen för att vara med på firandet! Det började med barnkalas i superman-tema, med supermantårta och lekar. Emilie visad än en gång att det är tuffa och hårda karlar som hon gillar bäst – favoritlåten är för tillfället Leather nuns ” Ride into your town” – och myste med farbror Jonsson.

Farbror Jonsson

Superbabe - leken var att sätta dit stålmannens märke på honom igen, vi missade.

Dagen efter var det bara vi i familjen som uppvaktade Oliver. Vi hade köpt ”Peter Pan” kläder till honom, man kan även vara Robin Hood så klart!

Oliver Pan

Emilie Pan är ute efter Tingeling!

Vi hade tänkt att vi skulle åka hem på måndagen, men vädret blev dåligt, så vi blev kvar en vecka. Ooops!

En av dagarna hälsade vi på familjen Synthbönder, de hade kladdkaka och en överraskning. Elsa hade trillat och slagit ut framtanden så vi fick se tandläkaren i  Nyköping (Nej, det finns bara en, det är jag säker på!) Som tur var var det ingen fara med hennes underliggande, permanenta tänder, så hon kom därifrån med en ny diamantring .

Emilie har blivit riktigt säker på att sitta nu, och kan till och med räta upp sig när hon tippar. Hon har också kommit fram till att TV-kontrollen måste vara nått fint, så hon försöker sno den från mig. Och hon låter sig inte luras av dvd-kontrollen!

Igår på babysimmet så ”dök” jag och Emilie för första gången. Det innebär att samtidigt som jag hällde vatten över hennes huvud som vi brukar, neg jag så att hon doppades under vatten en kort stund. Det var inget problem. Däremot blev hon lite upprörd när en färgglad boll envisades med att simma ifrån henne samtidigt som det fanns en massa andra bebisar i närheten som kunde tänkas sno den!

Idag var vi på sexmånaderskontroll. Hon har börjat plana ut på viktkurvan och läkaren sa att hon inte är tjock, hon är lång och välproportionerad 71 cm lång, 10,3 kg tung och 44 cm runt huvudet. Hon försökte sno läkarens stetoskop när han skulle lyssna på hennes hjärta och höll på att dra ner mobilen över skötbädden. (Har man långa armar så har man ) Sen blev hon vaccinerad. De var listiga och bvc-sköterskan och läkaren satte sprutorna i varsitt lår, samtidigt, så det blev inte så farligt och hon återhämtade sig snabbt. Vi får väl se hur hon mår framåt kvällen och imorgon.

Nu är det dax för majs & potatis puré följt av lite katrinplommon puré, jum, jum!