Solkatter och regnstänk

Firande i dagarna två…hej mitt vinterland!

Den 25 januari blev kosin Oliver 5 år! helgen efter åkte jag och lilla månen för att vara med på firandet! Det började med barnkalas i superman-tema, med supermantårta och lekar. Emilie visad än en gång att det är tuffa och hårda karlar som hon gillar bäst – favoritlåten är för tillfället Leather nuns ” Ride into your town” – och myste med farbror Jonsson.

Dagen efter var det bara vi i familjen som uppvaktade Oliver. Vi hade köpt ”Peter Pan” kläder till honom, man kan även vara Robin Hood så klart!

Vi hade tänkt att vi skulle åka hem på måndagen, men vädret blev dåligt, så vi blev kvar en vecka. Ooops!

En av dagarna hälsade vi på familjen Synthbönder, de hade kladdkaka och en överraskning. Elsa hade trillat och slagit ut framtanden så vi fick se tandläkaren i  Nyköping (Nej, det finns bara en, det är jag säker på!) Som tur var var det ingen fara med hennes underliggande, permanenta tänder, så hon kom därifrån med en ny diamantring .

Emilie har blivit riktigt säker på att sitta nu, och kan till och med räta upp sig när hon tippar. Hon har också kommit fram till att TV-kontrollen måste vara nått fint, så hon försöker sno den från mig. Och hon låter sig inte luras av dvd-kontrollen!

Igår på babysimmet så ”dök” jag och Emilie för första gången. Det innebär att samtidigt som jag hällde vatten över hennes huvud som vi brukar, neg jag så att hon doppades under vatten en kort stund. Det var inget problem. Däremot blev hon lite upprörd när en färgglad boll envisades med att simma ifrån henne samtidigt som det fanns en massa andra bebisar i närheten som kunde tänkas sno den!

Idag var vi på sexmånaderskontroll. Hon har börjat plana ut på viktkurvan och läkaren sa att hon inte är tjock, hon är lång och välproportionerad 71 cm lång, 10,3 kg tung och 44 cm runt huvudet. Hon försökte sno läkarens stetoskop när han skulle lyssna på hennes hjärta och höll på att dra ner mobilen över skötbädden. (Har man långa armar så har man ) Sen blev hon vaccinerad. De var listiga och bvc-sköterskan och läkaren satte sprutorna i varsitt lår, samtidigt, så det blev inte så farligt och hon återhämtade sig snabbt. Vi får väl se hur hon mår framåt kvällen och imorgon.

Nu är det dax för majs & potatis puré följt av lite katrinplommon puré, jum, jum!

Baddar badare!

Igår var det babysim och jag valde att inte vara med i bassängen, utan stå vid kanten så jag kunde ta lite foton:

Bebis i armvecket – denna ställning ska lära bebisen att koppla ihop bensparkar med rörelse framåt. Emilie brukar än så länge mest ligga och flyta när hon läggs så här.

Här står Emilie i Fredriks hand och balanserar:

Att ligga på rygg är mysigt och en viktig position eftersom det är det enda viloläget en bebis har i vattnet:

Tanken här var att bebisarna skulle hålla i förälderns fingrar och dingla fritt i vattnet, Emilie placerade stadigt sina fötter mot Fredriks mage och la sig på rygg :

Det var allt för denna gång – simma lugnt!

Nytt år, nya hyss

Det var ett tag sedan jag skrev och det har ju faktiskt hänt en del sen sist. I mitt senaste inlägg oroade jag mig för att bilen skulle vara frusen när vi skulle åka till Norrköping för julfirande. Det var den också. Förardörren i alla fall. Jag fick klättra in, sen satte Fredrik in barn, katter och sig själv.

Vi hade en jättemysig jul och Emilie och jag måste ha varit bra snälla för jag tror banne mig att vi fick flest julklappar.

Kosin Oliver var sååå stilig och kramig, han hjälpte tomten med julklapps-utdelandet. Efteråt viskade han till mig att han misstänkte att tomten egentligen var ”han”, dvs Fredrik, för att han lät likadan. Genomskådad! Och förra året som Olliboll var lite rädd för tomten. Han börjar bli en så stor kille!

Morfar var en bra skojig typ, tyckte Emilie. BÅDE glasögon och skägg! Hur flott som helst!

Så här fina var vi på nyår. Fredrik hade till och med köpt sig en ny skjorta och matchande slips, jag och Emilie klädde oss mer ”vintage” som det tydligen kallas…eller som jag föredrar attt säga: i glitter och glamour.

Emilie var förvisso upp till tolv (ja, vi kom inte i säng förrän halv två) – vem hade trott nått annat – men hon uppskattade inte champagne-skålande på balkongen bland smällande raketer.

Katterna fick gå fritt i huset under dagen, katt- inspektor Vincent tillät att de gjorde det, men höll ett vakande öga. Pixel låg och sov i sitt rum för att slippa se eländet. Miranda och Epix tyckte det hela var jättespännande! Men efter nyår började Vincent tröttna på att vara gästvänlig, så då fick båda mina katter en släng av hans vassa tass nu och då. Vincent tyckte dock om nappar och hann äta upp två stycken innan vi började med nappburkar med lock. Jag vet inte om Epix ”tagit efter”, men han har i alla fall tuggat punktering på vår skötbädd här hemma…

I mellandagarna försökte jag hitta längre remmar till babyskyddet, eftersom de är för korta nu. De sitter över Emilies överarmar istället för axlar, men det finns inte att få tag i. Tjejen på babyproffsen sa att det är den vanligaste frågan de får så här års, men tyvärr, tyvärr. Dumt tycker jag. Så vi ska ut och leta ny bilbarnstol.

Hur eller hur köpte vi i alla fall ett ”play-tray” till hennes bumbo-stol när vi var på babyproffsen. Emilie har kommit på att det är kul att skramla och dunka med saker.

”Jag vill ha en hund…å, å, åååå, en blåååå…”

Fredrik fick en superfin födelsedagspresent av systeryster: två biobiljetter och barnvakt. Vi var och såg ”Avatar”, en mycket snygg och vacker film, ”Ferngully” i vuxen-version.

Ska tilläggas att detta var första gången jag lämnade Emilie med nån annan så länge (närmare fyra timmar). Som sig bör var jag lätt hysterisk och i upplösningstillstånd när det var dax att lämna. När vi kom tillbaka låg Emilie och sov hur gott som helst i AKs famn och hade slurpat i sig all mjölk jag lämnat. Nappflaska var visst ingen konst.

Nu har vi kommit hem till vardagen i Uppsala igen. Nya konster min lilla kan är att:

- Ta sina fötter när vi byter blöja

- Prata högt och ljudligt

- Sitta själv, så länge hon inte rör på armar och ben för mycket

- Äta smakportioner – potatismos och katrinplommonpuré har det blivit hittills.

- Hålla sig vaken tills den fantastiska pappan kommer hem från jobbet – kanske ingen ny konst, men hennes strålande leende och krav på att få vara med Fredrik istället för den tråkiga mamman har kommit mer nu efter julen.

Förra veckan var vi hemma hos Johanna och Trean. Trean han kan åla runt, han. Emilie tycker att Trean har en jättesnygg taklampa hemma hos sig, så hon är inte så bekymrad över att hon inte kan hänga med när han jagar sladdar, däremot tyckte hon det var lite drygt när han skulle vara kärvänlig och pussa henne på huvudet. Hennes onda mor bara skrattade. Efteråt var Emi alldeles blöt i håret och såg förorättad ut.

4 månader och frusen bil

Igår blev lillstumpan fyra månader. Idag var vi på BVC och vägde och mätte. 68 cm lång, 42 cm runt huvudet och 9,7 kg tung Hon följer sin kurva perfekt och är mycket välproportionerad enligt BVC-sköterskan. En lång alvprinsessa Vi kan börja med smakportioner om vi vill och BVC-sköterskan trodde att Emilie skulle bli tidig med att sitta eftersom hon gör så mycket ”sit-ups”.

Nu på eftermiddagen skulle jag göra i ordning bilen för färden till Norrköping. Fredrik och Emilie gick på vagnspromenad samtidigt som jag gick ut för skotta fram bilen. Efter mycket låssprej fick jag upp passagerardörren fram och satte i nyckel i tändningen och drog på fläkten, sen stängde jag dörren igen för att fortsätta borsta fram bilen. När jag sen ska in i bilen hade dörrjäveln gått i baklås och inga andra dörrar var upplåsta eftersom det var för kallt för att centrallåset ska funka…och jag har dörrnyckeln på samma nyckelknippa som bilnyckeln… Jag ringde Fredriks mobil, men självklart laddade den ur omedelbart. Vad gör man? Jag gick in i trapphallen och satte mig att vänta på att de skulle komma hem. Som ”tur” är var det minus tio grader så Fredrik var bara ute i ca 40 minuter. När de kom hem gick jag ut och fick upp bilen med den andra bilnyckeln. Förardörren vägrade som vanligt öppna sig så det blev till att klättra in och sen till macken för att tanka, fylla på spolarvätska och kolla oljan.

Jag köpte diverse snö- och is-sprej på macken och sprutat på förardörren, men den sitter fast. Jag hoppas den går att öppna på lördag…det kan bli lite krångligt annars.

Nu ska jag tvätta det sista inför resan och skriva lite kom-i-håg listor. Katternas burar tog jag ner igår och jag har börjat packa våra kläder, allt för att finta framförallt Miranda så att hon inte är beredd när vi faktiskt ska åka. Det blir lättare att fånga henne då .

Så kom snön

Så kom snön tillslut, hur länge den får ligga vet bara vädergudarna. Att köra barnvagn i ett snötäkt Uppsala var en upplevelse, det är inte skottat för att barnvagnar och rullatorer ska kunna ta sig fram. Men har man ett ”off road” – chassi eller vad! Vi forcerade snövallar som värsta snöplogen . Eller vi och vi…Emilie sov sig igenom hela äventyret.

Min lilla Måne har börjat pussas . Stora, vilda pussar med gapande mun och galen blick! Mysigt och blött .

Om bara några få dagar ska jag, dottern och katterna åka till Norrping. Jag har börjat göra listor både på papper och i huvudet på vad vi ska ha med oss. Det återstår att se om allt kommer med …

En tidig julklapp

Tillslut är man vaccinerad mot grispesten. Jag har hållit en öga på vår vårdcentrals hemsida och den här veckan började de med oss vanliga dödliga. Nu på eftermiddagen rapporterade de att de fortfarande hade 100 doser kvar och skulle fortsätta vaccinera även under fredagen, då tänkte jag att det knappast kunde vara någon jättekö. Jag och Emilie promenerade dit och vi var ensamma i väntrummet, så jag fick min spruta ganska snabbt.

Kände av lite panikångest just vid sticket eftersom jag fortfarande är något av en hypokondriker och behövde fylla i en förfrågan om jag fått andningssvårigheter av andra vaccinationer :S och man är ju lite töntig på det viset. Nu känner jag bara lite ömhet i armen och lätt huvudvärk.

Efter sprutan gick vi och hämtade Emilies tidiga julklapp / 4månaderspresent på posten.

Vad det var?

Jo, jag har köpt henne en Bumbostol på Tradera.

”Bumbo Baby Sitter är den enda babysittern i världen som erbjuder små barn ett sittande perspektiv.

Prisbelönad och världspatenterad, älskad av både barn och vuxna!”

Eftersom Emilie inte är särskilt förtjust i att ligga längre stunder på mage utan mest vill sitta upp så tänkte jag att den kunde passa henne. Hon satt förnöjt och utan protester en lång stund, sen började hon grymta lite och såg fokuserad ut och gissa varför…och eftersom stolen klämmer till bra om blöjan så var det till att byta kläder och skölja av stolen i duschen…så den funkar även som potta tydligen…

”Hipp hurra, för här kommer Bumbibjörnarna, studsar fram igenom sagorna, och vi får följa med…”

Emilie uppvisar fler och fler drag som visar att hon är sin fars dotter. Häromdagen skulle jag dammsuga. Jag satte henne i sin vanliga babysitter och hämtade dammsugaren. När jag satte igång dammsugaren blev hon jätterädd! Fast å andra sidan kan det ju vara ett drag hon har från mig också, jag har alltid haft en vendetta med dammsugare, jag slår mig jämt på den.

Här sitter mina guldklimpar i alla fall och spelar WoW…eller så läser de rollspelsregler kanske…

St Nicholas och andra advent

Idag är det inte bara andra advent utan även St. Nicholas, ”lill jul”. Passande dag att sätta upp granen. I år har jag frångått mina egna principer och köpt en plastgran på Rusta. Med temat ”Rött & Guld” blev det en mycket ståtlig lampa. Vi får väl se hur lång tid det tar innan krimkatterna börjar klättra i den… Emilie blev lite trött av att klä granen:

För någon dag sedan skaffade vi förresten bitleksaker till det lilla tandtrollet. Hon tycker de är fina, men svåra att ha i munnen, det blir handen som håller leksaken som hamnar där…eller trasan.

Slutligen för att komma i lite mer julstämning, här är en bild på världens sötaste tomtenisse:

Bad(d)arbebis!

Idag var jag och Emilie på vår första babysimlektion! Åh vad det var trevligt tyckte både jag och dottern. Emilie var inte det minsta bekymrad över den nya miljön utan tittade intresserat på de andra barnen och deras mammor och pappor. När vi gick ner i vattnet slappnade hon av direkt och låg som en liten kork och myste och sprätte med benen.

Sju barn är vi totalt och så en drös med föräldrar. En av badbrudarna med hennes lilla tjej var där, så vi kände i alla fall en.

Lektionstiden är totalt 30 min. Då det var första gången var vi bara i vattnet i ca 20, men vi hade gärna stannat i bassängen ett tag till. Emilie var på gott humör ända tills jag tog på henne jackan och la henne i vagnen. Då blev hon toktrött och ynkade tills vi kom ut, sen somnade hon som en sten. Nu ligger hon i soffan och myser med sin filt och nappen och sjunger lite tyst för sig själv.

Fredrik jobbar idag så han var inte med. Det var synd, men varannan gång kan han delta, så nästa gång så. Det ser vi fram emot!

Tand på G

Tre och en halv månad gammal och tand på G…Em har varit dreglig och tuggar på allt hon kommer åt så jag var tvungen att undersöka och jo då, visst ser jag spetsen på ett litet riskorn i hennes nederkäke. Det var inte  helt lätt eftersom hon håller på med tungan och ”gömmer”  den, men jag tycker dessutom mig ana och känna en liten utbuktning bredvid. Jag ska ta och skaffa henne en bitring som går att kyla i kylskåpet och så har jag fått tipset om att man kan gnida lite flytande alvedon på om hon får för ont. Men borstar man såna här små typers tänder? Och i så fall, använder man tandkräm? Det blir till att fråga på BVC.

Napp!

Äntligen har min lilla måne insett vitsen med napp. Efter att hon vaccinerat sig hade hon två kinkiga dagar med lite feber och dålig mage. Dag två testade jag att ge henne en napp när hon låg på skötbordet. Det råkade vara den rosa Leksand IF nappen från Ammi. Och hör och häpna! Den dög! Eller så kanske det snarare är så att hon blivit så pass stor att hon själv kan avgöra när hon är hungrig eller bara snuttig. Det är nästan att napp funkar FÖR bra, hon blir alldeles simmig i blicken och slumrar till när hon får den.

Igår var vi på Majas 1årskalas. Det var mycket trevligt, men Emilie och jag var båda lite förvirrade av den ”tidiga” morgonen. Redan halv tio väckte jag Em, hon sov på skötbordet när jag bytte blöja. När vi kom hem på kvällen vid åtta var hon jättetrött och pep och pep ända tills jag la henne i soffan och petade in nappen. Då somnade hon och sov så tungt att jag inte hade hjärta att byta till pyjamas på henne när det var dax att flytta över från soffan till sängen, så hon fick sova i bodyn hon hade på sig. Det kan vara så tröttsamt att leka på kalas!